Sista dagen i Bhutan

Att resa i Bhutan är mycket speciellt. Det finns ett flygfält, ingen järnväg och i princip två vägar. Vi åkte idag egen buss från Paru till Punakha, som är den gamla huvudstaden. Vägen var mycket krokig och mycket uppför och nedför så jag kände mig inte 100% då vi kom fram men blev bättre så småningom.
På vägen passerade vi Dochu La-passet som ligger på 3.050 möh. Jättefin utsikt över Himalayas snöklädda toppar. Utsikten påminde mycket om Tibet.

Vi besökte också Pungthan Dechen Dzong, ett av de vackraste forten i Bhutan inklämt mellan två floder. Forten fungerade som en centraladministrativ enhet för Bhutan ända fram till mitten av 1900-talet då Thimpu övertog funktionen som huvudstad. Under vintertiden flyttar de munkar som bor i Thimpu till Punakha eftersom klimatet är bättre här.
Det finns ca 15.000 munkar i Bhutan. Antalet minskar eftersom färre ungdomar vill bli munk eller nunna.

Vi besökte också fertilitets templet Chi-Med Lhakhang. Senare såg vi flera fertilitetssymboler på hus.

Bågskytte är den stora nationalsporten. Man tävlar i två lag som skjuter mot varandra. Det är 150 m mellan skytten och tavlan (som inte är stor, så de flesta pilarna missar).

Detta är sista dagen i Bhutan. Imorgon flyger vi till Delhi för vidare flyg hem.

Bhutan - Tigerns Näste

Konungariket Bhutan eller Druk Yui som det inhemska namnet är betyder "Drakens land" är ett av Sydasiens minsta land och ligger inklämt mellan Kina och Indien. Bhutan har nästan 700.000 invånare mot Nepals 29 miljoner och är ett helt annorlunda land med orörd och storslagen natur.

Termen "gross national happiness, GNH" infördes 1972, man ville bygga en ekonomi för att stödja en kultur baserad på buddistiska värderingar. "Gross National Happiness (GNH) is more important than Gross National Product (GNP)". Att mäta lycka är viktigare än att mäta pengar. Bhutan är Shangri-La eller det förlorade Paradiset.

Efter att länge varit nästan helt isolerat, har man under de senaste årtiondena sakta öppnat sig och inlett en försiktig anpassning till omvärlden. Regeringen håller en stark kontroll för att bevara landets särart och förhindra miljöförstöring och tillåter därför f.n. endast runt 20.000 turister per år. Bergsbestigning är förbjuden eftersom bergen anses heliga.

Det berömda Taktsangklostret eller "Tigerns Näste", vilket fick sitt namn av Guru Rinpoche som under 700-talet sägs ha ridit på en tigerhona på flykt från fiender och som slutligen tagit sin tillflykt till en grotta på den plats där klostret ligger idag. Klostret ligger fantastiskt vackert på en klippvägg och nås bara till fots eller per häst. Vi vandrade dit och vandringen var tuff då det mesta var brant uppför. Uppe vid klostret var vi på ca 3.000 möh. Enligt min stegräknare blev det 16.750 steg eller ca 1,4 mil upp och ned. Sista biten bestod av en stentrappa som först gick ner och sedan upp med totalt 705 trappsteg.

Idag är det tisdag och alla tisdagar är bilfria i Bhutan för att hålla nere luftföroreningarna. Bara taxi, bussar (inkl turistbussar) o officiella bilar för köra. Vi såg många poliser som kollade efterlevnaden. Det är också rökförbud på alla allmänna platser. Man ser heller inga rökare.

Tillbaka i Kathmandu

Efter Chitwan är vi nu tillbaka i Kathmandu. Här är ett helt annat liv än på landsbygden. Det finns otroligt många små affärer med liknande utbud och till låga priser. Kvalitén är väldigt skiftande. Man får vad man betalar för. En kepa kostar 300 rupee vilket motsvara ca 24 kronor.

Durbartorget, som är världsarv, ligger nära hotellet. Vid Durbartorget ligger det gamla Kungliga palatset och flera hindutempel. Där ligger också den levande gudinnans Kumaris hem. Denna gudinna, som idag är 10 år, väljs på liknande sätt som Dalai Lama och är den viktigaste gudomligheten inom newarikulturen. Dessvärre visade hon sig inte då vi var där.

Det är trånga gator i centrala Kathmandu så praktiskt att ta en cykeltaxi. Det fanns gott om duvor vid Durbartorget. Tagetes odlas överallt och är en viktig blomma i religiösa sammanhang och tagetesförsäljare finns överallt.

Imorgon flyger vi vidare till Bhutan.

Chitwan nationalpark

Chitwan är en av de sista utposterna för den indiska pansarnoshörningen och här finns också tigrar leoparder och hjortar.

Vi började dagen med en båttur över floden till andra sidan där vi gick en vandring på jakt efter vilda djur. Riktigt skön och rogivande vandring. Vi såg på håll en noshörning och en krokodil som låg och solade sig. Innan vi klev i båtarna kollade vi om vi fått blodiglar. Jag hade tre stycken som bitit sig fast på anklarna och två av damerna hittade också blodiglar, en hade fått en i naveln. En av mina hade bitit sig igenom strumpan. Som tur är är de ofarliga.
Efter lunch blev det elefantridning. Först tittade vi på när elefanterna badade och sedan selade man dem med stolar och så bar det iväg genom regnskogen. Tre på varje elefant. Vi såg på nära håll en noshörningsmamma med en unge och strax därefter två större noshörningar. Enligt elefantförarna fanns det också en tiger emellan noshörningarna men den fick vi tyvärr inte se. Det får bli en annan gång.

Tempel i Kathmandu

Vi besökte idag först Nepals viktigaste Shivatempel, Pashupatinath. Floden Bagmati som rinner förbi precis intill är Nepals svar på Ganges och här kremerar man sina bortgångna och gör även rituella bad. Man sprider också askan i floden. Drygt 80 % av Nepals befolkning är hinduer. Flera kremeringar pågick då vi var där. Det fanns också mycket gott om apor kring templet.

Vi besökte också den tibetanska stadsdelen Boudha där stadens viktigaste tibetanska tempel Boudhnath ligger. Det fanns flera tibetanska munkar i sin mörkröda klädedräkt. En enorm stupa (gravplats) utgör kärnan av tempelområdet.

Vandring i Nagarkot

Idag gick vi en trevlig vandring genom bl.a. några byar i Nagarkots närhet. Mycket vacker natur med Himalayas snötäckta toppar i bakgrunden. Mycket brant utför och jobbigt brant uppför. Vi besökte också en primitiv vårdcentral som bl.a. sponsrades av en tysk läkare.
Vi passerade tvättande kvinnor och slaktade djur. Just nu pågår en festival i Nepal där många är lediga och åkt hem till sina släktingar. Som en del i festivalen offrar man djur till gudarna. Därefter delar man upp köttet mellan olika familjer.

I Nepal

Nu har vi kommit till Nepal. Vi åkte över ett pass på 5.300 meter drygt fem mil på gränsen. Gränsstaden Zhangmu ligger på drygt 2.000 meter så vi kom snabbt till en annan klimatzon med gröna träd och varmare väder. En stor förändring på kort vägsträcka.
Efter gränsen åkte vi till staden Kodari där vi bodde på en tält-resort. För att komma dit gick vi över en svajig hängbro varifrån man hoppade bungo-jump. Det skulle jag aldrig våga. 

Nepal är väldigt annorlunda mot Kina. Det påminner mycket om Indien tycker jag. När bussarna är fyllda utnyttjar man även taket.